AP och vidare
  Attachment Parenting och vidare

Föräldraskap Spädbarn och småbarn Förskolebarn Skolbarn Förälder Blogg
Innan barnet Livet med en nyfödd Amning Samsova Bära Barn Mat och måltider

 

 

AP för nyfödda
Nyfödingen
Mamma
Pappa
Att amma en nyföding
Att flaskmata
Mata med Nappflaska och ge närhet
Flaskmatningsstrul

 

Mata med Nappflaska och ge närhet

Stunden vid matningen är en stund av närhet och en stund av mys och av lugn, när allt funkar. Ett utmärkt tillfälle att komma nära. Maten är också något barnet själv vet när den behöver och barnet vet hur mycket tid det behöver i famnen och för att suga. Det gör att matningen också är ett tillfälle att öva sin lyharhet mot barnet och genom att visa lyhördhet få barnet att känna sig tryggt. Det är bra att alltid tänka på att det inte bara är mjölken som är det viktiga utan nästan lika viktigt är hur man rör vid och håller sitt barn. Tänk också på att närhet föder en önskan till mer närhet och att den närheten ger ett lugn och ett större tålamod med varandra.

 

Barnet behöver kombinationen av näring, sugande och närheten. Det betyder att falskmatningen bäst sker med barnet halvsittande i famnen, helst med möjlighet att känna din hud. Det är också en bra idé att hålla nappfaslkan nära kroppen, så att barnet när det äter har ansiktet vänt upp mot ditt. Vill barnet vända sig ut mot omvärlden, låt det istä'llet släppa flaskan och vända sig tillbaka till den när det vill ha mer.

 

Det är att föredra att flaska så fritt det går, man ska inte ge för mycket ersättning under ett dygn, utan hålla sig till de mängder som står på förpackningen, men man kan mycket väl dela upp dygnsmängden i flera små ätstunder. Det kan för flaskmatade barn vara så att livet ibörjan kretsar kring att göra ersättning och mata, inte helt olika hur det för ammade barn ofta handlar om att amma ofta och länge. Hur man än gör, så är sköttseln av ett nyfött barn ett heltidsjobb. Bara all tid barnet vill bli hållet, eller ligga i någons knä blir snabbt ihopräknat till en arbetsdag. Bärandet i sjal eller sele som förespråkas i AP är ett sätt att hinna med att ge all närhet och ändå få annat gjort.

 

Eftersom det inte går att ge ersättining som tröst i fullkomlig frihet, så tycker i alla fall jag att nappen fyller en mycket tydlig uppgift hos ett barn som får naappflaska. Ge nappen när barnet behöver gosesuga och låt gärna nappstunderna i förstahand också bli stunder i famnen, som det skulle vara om barnet goseammade. Låt sugandet hänga ihop med maximal närhet. Låt gärna barnet känna hud både vid matning och vid nappgos.

 

Håll barnet i famnen, gärna hud mot hud när det får flaskan. Som flaskmatande förälder måste man mer uppenbart välja närheten, då det ju går att ge flaskan och låta barnet ligga självt i sängen eller vagnen och äta. Närheten är viktig för barnets utveckling, och dess trivsel, beröring lugnar och gör dem mer tillfreds. Beröring har en tendens att i sig själv öka viljan att beröra mer, så börjar ni vara nära, så följer mer närhet med stor sannolikhet av sig självt.

 

Både föräldrar och barn mår bra av att röra varandra och framför allt de första två månaderna är hud-mot-hud upplevelsen mycket viktig för barnet. Beröringen bidrar både till anknytningen och till att barnets hjärna bygger fler kopplingar och inte minst blir barnet lugnare av mycket beröring. Så ge beröring och hudkontakt, så mycket ni kan, både i matning, bärande och sedan under lek och annan samvaro. Oxytocinet som utsöndras då ger dig som förälder bättre tålamod och gör det enklare att slappna av och tex somna om efter en nattlig matning.

 

Mer om amningsliknade flaskmatning

 


Copyright © 2009 Skorpan. Alla rättigheter reserverade.

 

Disclaimer Denna sida beskriver min syn på ett respektfullt och anknutet föräldraskap. Jag är mamma, inte läkare eller medicinskt kunnig. Har du sådana funderingar hör med ditt BVC eller en läkare du litar på. Åsikter och fakta på sidor som länkas till ansvarar jag inte för.