AP och vidare
  Attachment Parenting och vidare

Föräldraskap Spädbarn och småbarn Förskolebarn Skolbarn Förälder Blogg
Vad är detta Mer att läsa Om Mig Citat Vad vill du?

 

 

Bakgrund
Attachment Parenting grunden
Andra filosofier
Inspiration från andra kulturer

 

Bakgrund

Under tidigt 1900-tal och med början redan under 1800-talet kom psykoanalysen och även behaviorismen upp som teorier kring hur vi fungerar. Framför allt kanske behaviorismen kom att förespråka ett föräldraskap där allt som kunde tolkas som belöningar skulle sparas till tillfällen då barnet verkligen gjorde något som man ville förstärka. Alla sorters ömhetsbevis kom att räknas in under detta med belöning och skulle alltså ransoneras. Drömmen för behavioristervar att barn skulle uppfostras på institution och utan moderligt pjoller, som kramar och närhet. Eftersom även amning och bröstmjölk kom att ses som belöningar, så skulle detta givetvis inte göras för att barnet gnällde, för då skulle ju gnällandet uppmuntras. Mycket av behaviorismen kan anas i metoder som fortfarande saluförs till föräldrar, detta trotts att behaviorismen inte längre står så högt i kurs.

 

Längre fram under 1900-talet började flera undersöka samspelet mellan spädbarnet och dess vårdare, bla D.W Winnicott och John Bowlby. Winnicott, talade om vikten att ett barn fick hållas av en normalt god mor och Bowlby utvecklade teorierna kring anknytning. Arbetet Bowlby gjorde var banbrytande och krävande eftersom det han sade gick emot den rådande sanningen, som behavioristerna stod för. Bowlby hade redan under sin studietid arbetat med barn som separerats från sina föräldrar och laggt märke till att de ofta var antingen svåra att nå och knepiga elelr rakt av klängiga och efterhängsna.

 

Efter kriget (WW2) när han var färdig läkare kom han att åter igen arbeta med barn som separerats från sina föräldrar. Han skapade teorier kring hur barnet balanserar en vilja att utforska med en vilja att vara tryggt. Tryggheten fanns hos föräldern, oftast modern, då hon ägnat barnet mest tid. Utloppet för önskan att utforska och leka fanns på visst avstånd från modern. Modern utgör en trygg bas för barnet att utföra små, allt större expeditioner från. Modern är en plats att i fall av rädsla eller smärta återvända till för tröst, tröst som oftast fås genom fysisk närhet. Hans teoribildning ledde fram till "anknytnings teorin". Bowlby fick också kontakt med Harlow, som jag skriver om nedan och kunde få sina teorier bekräftade av Harlows primatforskning. Kritikerna hävdade att även om det stämde på apor, så var det inget bevis för att det stämde på människor.

 

Mary Ainsworth var en avBowlbys medarbetare och var den som kom upp med de empiriska bevisen för att Bowlbys teorier kring ankytning. Hon utvecklade "Strange Situation Procedure". Där man testade hur barnet i en ovan situation reagerar på separationer och återförening med modern. Barnets beteende under testet gör att anknytningen kan klassas in i en av i första hand 3 kategorier: "Trygg anknytning", "Ambivalent anknytning" och "Distanserad anknytning". Senare har även karegorin "Förvirrad anknytning" laggts till. Ainsworth kunde också se hur resultatet hände samman med moderns stil som förälder.

 

Senare ha forskning kunnat konstatera att anknytningens karraktär beror i liten grad både på moderns stil och i liten grad på gener. Barn har olika medfödd förmåga att inbjuda till behagligt bemötande och har olika lätt att knyta an, föräldraskapsstilen påverkar och ett beteende som ger barnet bekräftelse på att modern är en trygg bas kan överbrygga en genetisk benägenhet att vara mer svår anknuten. Det finns dock ingen magisk punkt då detta avgörs, det går inte att från ett enskillt sammantgräffande med modern och barnet se hur anknytningen kommer att vara. Människobarn är så beroende av sina föräldrar under så lång tid och föräldrarna investeras så mycket i varje enskillt barn att anknytningen inte kan hänga på ett kort. Av nödvändighet har anknytningen blivit en omfattande och långvarig process hos människor. Den påverkas mer eller mindre under olika tidpunkter och ren biologi i form av hormoner hjälper, men sett över månader och år, så är det upprepningar av närhet och ömhet och frånvaron av våld som stärkt banden mest.

 

Intressant är även forskningen som Harry Harlow gjorde på rhesusapor. De tidiga upptäkterna kom till mer eller mindre av en slump, som så ofta verkar vara fallet.

 

Harlow behövde rhesusapor för andra psykologiexperiment. Han iaktog andra beteenden hos dem som verkade tyda å att behavioristerna hade fel. Men han behövde hålla en stam apor och satte därför upp ett avlingsprogram för aporna, något ingen i USA tidigare gjort. Av välvilja och i tron att det skulle öka överlevnadsgraden hos apungarna så skiljdes de mycket snabbt från sina mammor (Detta med samma argument som också användes för att skilja mammor och bebisar på BB - bakterier och mammans tänkta roll som farlig smittbärare).

 

Dessa apungar föddes upp på en mjölkblandning med en dos antibiotika i för säkerhets skull och bodde ensamma i var sin grotta. För att ha det mjukt hade aporna tygblöjor i sina burar. Två upptäkter gjordes ganska snabbt. En vara att aporna klängde sig fast vid blöjorna och ofta tog en blöja med sig om den skulle flyttas, det andra var att dessa apor, även om de fysiskt växte, var friska och blev vuxna, inte kom att fungera normalt i flocken när de återintroducerades dit.

 

Nu satte tanke gångarna igång hos Harlow och hans studenter. Blev kanske blöjorna ett substitut för mamman? Kanske behövde aporna något mer än bara mjölken? Tidigare hade man trott att anknytningen och den första "belöningen" däggdjursungar fick var mjölken. Experimentet de nu satte upp är ett av psykologins mest klassiska. Apungar försågs med två surogatmammor som i grunden var gjorda av en metallställning. Den ena var stoppad och klädd i mjukfrotté och den andra inte. I halva gruppen fanns mjölken hos den stoppade surogatmamman och hos den andra halvan hos den ostoppade. I båda grupperna kom apungen att klänga sig fast vid den klädda surogatmamman och även att söka skydd hos den när ungen blev skrämnd. Ytterligare experiment gjordes och alla visade på vikten av att ge uppväxande primater mer än mat, vikten av kärlek.

 

Dessa teorier ligger sedan till grund för bla Sears Attachment Parenting.


Andra nådde liknade tankar kring hur spädbarn bör behandlas. Tex Liedloff (The continuum concept), som lade märke till hur barn i andra kulturer ofta bemöttes på ett annat, närmre, mer direkt, varmare sätt än vad som var fallet i västvärlden.

 


Copyright © 2009 Skorpan. Alla rättigheter reserverade.

 

Disclaimer Denna sida beskriver min syn på ett respektfullt och anknutet föräldraskap. Jag är mamma, inte läkare eller medicinskt kunnig. Har du sådana funderingar hör med ditt BVC eller en läkare du litar på. Åsikter och fakta på sidor som länkas till ansvarar jag inte för.